I samarbete mellan bybor i Valsjön, Vuxenskolan i Ljusdal, länsmuséet i Gävleborg och länsmuséet i Västernorrland hölls i lördags ett intressant och välbesökt seminarium på Naggen om samekulturen i norra Hälsingland och södra Medelpad. Seminariet var ursprungligen planerat att hållas på Valsjön, men på grund av ett beklagligt missförstånd var lokalen på Valsjön inte möjlig att använda (se artikel i LjP den 19 oktober). Seminariet fick därför med kort varsel flyttas till grannbyn Naggen på medelpadssidan. Seminariet hade lockat deltagare från i stort sett hela det aktuella området.
I Ljusdal, Ramsjö, Hennan, Valsjön, Brännås, Bjuråker, Delsbo, Hornslandet, Styggberg, Hassela, Bergsjö, Gnarp, Jättendal, Årskogen, Haverö, Alby, Erikslund, Grundsjön, Naggen, Ulvsjön, Hällsjön, Njurunda, m fl orter i norra Hälsingland och södra Medelpad finns många traditioner om bofasta och nomadiserande samer.
Utifrån EU-projektet Ljusminnes erfarenheter i Medelpad och Ångermanland försöker nu Länsmuseet Gävleborg och Studieförbundet Vuxenskolan med stöd av Länsstyrelsen i Gävleborgs län och i allians med finnskogslandet Mottiland (finnskogarna på gränsen mellan Medelpad och Hälsingland) ta fram ny kunskap om det samiska kulturarvet i Hälsingland och södra Medelpad. Under hösten startar därför ett antal studiecirklar över hela Hälsingland om samer i respektive bygd och område. Som stöd för studiecirklarna har Peter Ericsson vid länsmuséet i Härnösand, som är projektledare för projektet Ljusminne i Västernorrland, engagerats.
Seminariet på Naggen i lördags och en kommande studiecirkel på Valsjön/Naggen är tänkt att ta tillvara kunskap, traditioner och berättelser om samekulturen i norra Hälsingland och södra Medelpad. Området sträcker sig över länsgränsen, men man får utgå ifrån att samerna i sina flyttningar i området inte tog särskild hänsyn till detta. Det är därför naturligt att byar på båda sidor om länsgränsen engageras i samma studiecirkel. I just detta område har säkert samerna vistats en hel del, både fjällsamer på vinterbete med renarna, skogssamer och sockenlappar. Men det finns fortfarande väldigt liten kunskap om samerna i området och en studiecirkel i ämnet kan därför bidra med mycket ny kunskap om den egna bygden.
På ett engagerat och kunnigt sätt berättade Peter Ericsson vidare om vad man bör tänka på när man undersöker och forskar i ämnet. Källkritiken är naturligtvis viktig. Även vid intervjuer med äldre, bör man tänka på att deras berättelser kan ha färgats av tiden och av andra händelser. Han gav också många tips på var man kan hitta samiska spår i området. Ortnamn kan ge bra ledtrådar till platser med samisk anknytning. Gamla färdvägar kan ge ledtrådar till samernas flyttningsvägar. Flyttningarna gick också utefter längre myrstråk och där kan därför också finnas spår. Vanligt är att man hittar eldhärdar. Dessa måste dock verifieras av andra fynd på platsen. En eldhärd kan ju också vara iordningställd av fiskare eller jägare.
Efter en stärkande lunch fick deltagarna själva i mindre grupper ta fram frågor, som bör studeras vidare. Några exempel på frågor, som kom fram, är relationerna mellan den bofasta befolkningen och samerna, berättelser av äldre om möten med samer och sametraditioner, etc. Och så naturligtvis att vara uppmärksam på spår när man är ute i naturen. Om det är så, att någon läsare av detta har några egna berättelser eller uppgifter, ta kontakt med Vuxenskolan i Ljusdal. Målsättningen med studierna är att under år 2001 dokumentera arbetet i någon form, t.ex. utställning, trycksaker, kulturvandringsleder.
Nästa träff är planerad till slutet av november. Det finns säkert anledning att återkomma.
_______________________