Olkahot

Torpet Olkahot låg längst upp i nordväst i Hassela socken. Namnet Olkahot är en försvenskning av finskans olka=halm och huhta=svedja, d.v.s. Halmsvedjan, och tyder på en tidigare svedjefinsk användning av marken, kanske av finnarna på Sörnaggen. Det stavas i kyrkböckerna som Olkahåt. Det var Matts Bäckvall från Ulvsjön som år 1837 köpte brukningsrätten till marken väster om Lomsjöån, den så kallade Korpåskilen, på 50 år av Korpås- och Laxbo-bönderna. Matts Andersson Bäckvall var född 1792 i Älvdalen och hade i början av 1820-talet flyttat till Fanbyn, Stöde. Där gifte han sig 1824 med Engla Olofsdotter, som var född 1801 i Karläng, Attmars socken. Som nygifta flyttade de som torpare till Ulvsjön där alla deras fyra barn föddes 1826 till 1834.1837 flyttade så familjen som nybyggare till Olkahot. Det är troligt att Matts redan tidigare börjat röja upp mark och kanske också svedjat där, långt från närmaste bebyggelse.Redan 1848 avled emellertid Matts Bäckwall och änkan Engla blev ensam ägare till nybygget. Dottern Lena Stina hade flyttat hemifrån redan 1841 och var nu gift i Ässjö. Äldste sonen Anders Olof flyttade till Sundsvall 1849 men yngste sonen Mattias blev kvar på torpet.På en auktion 1861 sålde änkan Engla brukningsrättigheterna och det blev till sonen Mattias, som då gift sig och tagit sig namnet Bäckman.Mattias Bäckman började nu sälja avverkningsrätter till ståndskog till skogsbolagen. Bl.a. sålde han 1868 avverkningsrätten till timmerskog för 1500 Riksdaler Rmt till sågverksägaren Adolf Unger.Men markägarna, Korpås- och Laxbo-bönderna, blev upprörda. De menade att brukningsrätten, som såldes 1837, inte innefattade ståndskog och skog på icke odlingsbar mark utan bara skog till husbehov (byggnader och ved). Tillsammans med Franshammars bruk stämde de Bäckman, men förlorade i tingsrätten. I avtalet från 1837 fanns nämligen ingen inskränkning, brukningsrätten var ”….den rätt, som markägarna själva har…”, stod det i kontraktet och där fanns ingen inskränkning för ståndskog. Såväl hovrätten som Högsta domstolen gick på tingsrättens linje, d.v.s. gav Bäckman rätt.Korpås- och Laxbo-bönderna var emellertid envisa. 1873 lyckades de nämligen via häradsrätt, hovrätt och Kungl. Majt få Mattias dömd att lämna nybygget. Han flyttade så 1878 med sin familj till Hjältanstorp där han köpte hemmanet efter Nils Augustin Tunström, troligen med pengar han fått genom sina skogsaffärer. Barnen utvandrade sedan alla runt 1890 till Amerika och Mattias med hustru följde efter 1893.Änkan Engla blev ensam kvar på nybygget ända till sin död 1886. Det verkar som att torpet sedan stått obebott. Däremot har marken brukats av närboende. Framlidne Bernt Jonsson från Norr-Naggen berättade nämligen hur de fortfarande på 1940-talet bärgade hö på Olkahots täkter och körde hem det till Norr-Naggen.